Värre kunde man ha det.

För första gången sedan coronakrisen började lyckades jag stiga upp inom 15 minuter från att väckarklockan ringde för första gången - redan 06.15. För första gången orkade jag faktiskt med morgonyoga, till och med en dryg halvtimme under egen ledning. Kokade kaffe och åt frukost. Där kring 07.15 öppnade jag arbetsdatorn, och nu två timmar senare sitter jag i soffan med en katt till höger om mig och en slumrande pojkvän till vänster om mig. I bakgrunden knastrar syrsor och brasa från Noisli. Under tepausen gör jag slag i saken och beställer ett yogablock och en cork roller från internet. Solen klättrar högre, ser jag på grannens vägg genom fönstret, medan mitt te blir lagom varmt för att dricka och jag gör terminologanteckningar med ena handen och krafsar honom i nacken med den andra. Pojkvännen, inte katten.

Värre kunde jag absolut ha det.