2018: Toppar och dalar

• Under 2018 bodde jag för första gången ett helt år i Helsingfors, och det känns Så Bra. Varje gång jag varit norröver för att hälsa på vänner och familj har det varit jätteskönt att vara "hemhemma", samtidigt som jag inte vet om "hemhemma" längre är i Vörå.

• Jag lajvade utomlands fyra gånger, och inom landet en gång, för första gången på finska! College of Wizardry 17 var fantastiskt, och antagligen det enda CoW jag i slutändan far på, eftersom jag nu beslutat mig för att sälja min biljett till CoW20. Fight Like a Girl var fenomenalt, och drömmarna om en fortsättning är många. Suffragette var mycket trevligt på många sätt, det med! Dance macabre glömde jag nästan bort, men hela den resan var superbra! Tack för den. David!

• Min första skönlitterära översättning publicerades!

•  Jag började gå i psykoterapi, och har därmed fått motat både depressionen och ångesten i grind på ett sätt som jag inte visste var möjligt! Ännu har jag mycket att arbeta med, men jag blir fortfarande helt paff då jag tänker på hur mycket bättre jag kunde ha mått om jag fått den här möjligheten 10 år sedan...

• Jag skaffade mig ett kontor, kanske det bästa beslutet för hela året! I samma veva har jag också konstaterat att jag utan vidare kan förtjäna mitt uppehälle med min firma, i och med att jag nu har hållts på fötterna i över ett år. Hurra!

• Jag ordnade en hednisk naturretreat tillsammans med vänner och bekanta, och det var mycket lyckat!

• Jag donerade äggceller, en mycket positiv upplevelse (VBL 2.1.2018, håll ögonen öppna)

Det här är väl egentligen helt tillräckligt med prestationer för ett år. Samtidigt känns det som om jag missat en massa viktigheter. Jag har förstås träffat en massa nya vänner, och återfunnit andra. Jag har besökt Helsingfors bokmässa för första gången, jag har besökt lillebror i Uppsala. Jag har varit i Tallinn och i Stockholm. Jag har festat och druckit mig alltför full alltför många gånger. Jag har besökt två olika Pride-evenemang, i Hesa och i Nykaabi. Jag har målat en vägg i silver och grått. Jag har förälskat mig, och blivit både ratad och hjärtekrossad. Jag har dansat med eld inför folk igen.

Jag tror inte jag vill nämna hurdana nyårslöften jag gav för ett år sedan, eftersom jag misslyckades så hysteriskt på de flesta punkterna (förutom eventuellt det där med att blogga mera!). Däremot vill jag gärna lägga upp lite nya löften, som jag i Älvastil (Tack, Sandra) hellre kallar Nyårsmål. Vissa av dem är för all del gamla mål från förra året som tåls att upprepas ;)

• Jag vill fortsättningsvis skriva mer. Under december deltog jag i åtminstone 50 % av årets konstkalenderluckor, och det var inspirerande! Mera bloggar, mera dikter.
• Jag vill läsa mer böcker. Och med tanke på vad min läsdagbok påstår för 2018 kan jag inte vara sämre än i år...
• Jag vill bli av med ovanan att ligga i sängen under dagarna och slösa tid på telefonen.
• Jag vill bygga starkare arbetsrutiner, tillbringa fler dagar på kontoret.
• Helt i motsats till förra årets mål vill jag i år tala mera svenska. Jag skriver eventuellt mer om det här i något senare skede.
• Jag vill bli klar med mina studier.
• Jag vill sjunga mer, gärna i kör.
• Jag vill, i äkta KBT-stil, utmana mig själv att följa mina värderade riktningar även i sådana fall då jag vet att det kommer vara jobbigt.