Sommarmål

Min arbetsdator är vid datorakuten (dvs. nere i källaren hos IT-killarna, och ja, de är mig veterligen alla killar), och utan dator kan jag inte åstadkomma så mycket vettigt, så jag flummar om sommaren i Stockholm.

- Jag vill besöka åtminstone en badstrand. Gärna fler.

- Jag vill läsa ut åtminstone en bok. Det må låta som ett löjligt lågt mål, men jag känner mig själv och min målsättning.

- Jag vill springa minst 10 km, åtminstone en gång. Det är inte ens jättemycket med mina mått mätt, så det ska jag nog klara av.

- Jag vill vandra. Jag vet inte ens om jag klarar av att sätta ett mål här. Men jag vill vandra, gärna också skaffa ordentliga vandringsskor.

- Jag vill testa minst 3 nya glassorter! Gärna knäppa sådana, som ros-viol eller olivolja eller nåt (he ryktas på byin att olivoljeglass är the shit).

- Jag vill besöka Skansen, Gröna Lund och Vasamuseet.

- Jag vill gå omkring på stan och äta ärter och jordgubbar, och picknicka i parker. Och dricka öl på otippade uteserveringar.

- Jag vill leva i nuet och vara mindre fäst vid min telefon.

Lärdomar från Östersjön

Nu i helgen är det sex månader sedan jag träffade min pojkvän. Det känns ganska knäppt, eftersom det känns som om det var alldeles nyss, samtidigt som jag börjar ha svårt att tänka mig livet före det. Om några timmar kommer jag åka till Åbo för att än en gång hoppa på Vikingfärjan till Stockholm. Det var inte meningen att 6-månadersdatumet skulle infalla på ett veckoslut som vi är tillsammans (vilket hittills varit ungefär var tredje-fjärde veckoslut), inte heller att mina sista dagar som hobbitbarn (dvs. 33-åring) skulle tillbringas utomlands, men det känns egentligen ganska fint. Jag har kommit att gilla färjelivet. Jag behöver inte särskilt mycket utrymme, men däremot nog några kvadratmeter tystnad där jag kan dra mig tillbaka och vila.

Det här blir förresten sista helgen på ett tag, eftersom både jag och pojkvän kommer ha rätt så bråda vårar; han ska skriva avhandling och jag ska försöka jonglera anställning och frilansjobb. Nästa gång jag korsar Östersjön blir det därför tillsammans med Moony i juni, då vi flyttar till staden för två månader. Jag hittade en lägenhet redan i februari, och den är otroligt fin och så väldigt min! Jag ser redan fram emot det, och redan nu har jag packat med mig en extra väska med sommarkläder som jag kan dumpa hos pojkvän i väntan på sommaren. Jag och kissekatt kommer bo i Hammarby Sjöstad medan jag hyr ut min lägenhet i Malm, och vistelsen avslutas med att jag åker till Medeltidsveckan för första gången på 10 år.

Men före det har vi 2 månader av vår kvar. Om man nu kan kalla det här *blänger ut genom köksfönstret* för vår. Jag har tänkt springa, sjunga, dansa och skriva så mycket jag kan för att få dagarna att gå. Och samtidigt njuta av nuet, och inte sitta och sukta efter nästa Vikingfärja.

Men ja, det här har jag lärt mig av de senaste 6 månaders klippkort hos Vikingline:

• Svenskarna bar inte masker i december, och de gör det GARANTERAT inte nu längre.
• Färjebussarna i Sthlm går inte. Trots det fortsätter Vikingline att sälja biljetter till dem, och man får inte pengarna tillbaka för dem.
• Man ska inte räkna med att kunna jobba på färjan om man behöver wifi.
• Får man en allergisk reaktion så kostar ett läkarbesök vid närmaste vårdstation i Sverige ynka 200 SEK om man har med sig sitt sjukförsäkringskort. I alla fall i mitt fall!
• Det är ofta billigare att köpa kryssningsbiljetter och bara utnyttja ena vägen än att köpa reguljärresor. Det här är rätt känt, men jag påpekar det ändå.
• Mitt nätverk av kattvaktare i Helsingfors är FANTASTISKT. Miku, Miika, Lotta, Jenna, Henkka, Zacharias, ni är guld värda.
• Viking line har de facto inget klippkort.

Sommar och semester (Life and Lajv and Love)

Jag är absolut inte en sommarmänniska. Det är rätt välkänt - jag är verkligen inte något stort fan av sol och värme, jag avskyr insekter och att svettas, och det går inte att dricka kaffe för att man får så varmt. Främst är det väl värmen jag har problem med. Jag älskar dock att basta? Men ja, ni vet, man får ha flera sidor av sig själv. Lager...

Idag har jag dock haft en alldeles ypperlig sommardag, även om det varit alldeles för varmt för min smak. Jag började dagen med att äta bananpannkakor som Jo hade stekt till frukost åt oss. Lyxigt värre! Jag låtsades jobba ett tag, och sedan gick jag in till centrum för att träffa mamma över kaffe, vilket var sjukt svettigt även om vi flyttade oss till skuggigare områden. Där jag satt på kaffe blev min närvaro efterfrågad för eventuell terassöl/pussikalja senare, vilket sedan gick av stapeln på hundön. Jag hann arbeta nån timme och gå via butiken innan jag mötte upp M och K och L under ett träd, där vi satt och åt jordgubbar och ost och drack öl och pratade life and and lajv and love. Helt sjukt fint. Sedan gick jag "hem". Här har jag gjort kvällsmat (alltså hur gott är inte Reissumies mörka bröd? Aaaah, jag dör) och placerat mig framför HBO:s The handmaid's tale, som är så fruktansvärt bra att jag ibland bara ser den som fruktansvärd.

Och sådana här kvällar är livet så fint, även om det är sommar och jag har duschat typ tre gånger på 24 timmar. För att det doftar sommarkväll och jag är i staden där jag väl nog alltid kommer ha mina rötter. För att vänner finns kvar även om man själv flyttat på sig, och min närvaro är saknad och efterlängtad, och jag känner mig så sjukt mycket friskare än jag gjort på många år.